Kyokushin

Kyokushinkai är en fysisk och traditionsburen karatestil med fokus på disciplin, respekt, teknik, kraft och uthållighet.

Kyokushinkai

Den yttersta sanningens sammanslutning

Kyokushinkai är en karatestil som grundades 1957 av Sosai Masutatsu Oyama. Namnet består av tre delar: Kyoku betyder ytterst, shin betyder sanning eller verklighet och kai betyder att träffas eller ansluta sig till.

Kyokushinkai kan därför ungefär översättas till ”Den yttersta sanningens sammanslutning”.

Kyokushinkai är en fullkontaktskarate där disciplin, respekt och uppskattning är viktiga begrepp. Träningen betonar styrka, smidighet, koordination, vilja och förmågan att göra sitt bästa.

Som i många andra kampsporter finns en Dojo Kun, en kodex för hur man ska bete sig i och utanför dojon. Den skrevs av Sosai Oyama med hjälp av Eiji Yoshikawa.

Dojo Kun

Vår träningskodex

Dojo Kun uttrycker den grundläggande hållningen i Kyokushin: att träningen inte bara handlar om teknik, utan också om karaktär, respekt och självdisciplin.

  1. Vi skall träna vår kropp och själ för en fast och orubblig vilja.Hitotsu, wareware wa, shinshin o renmashi, kakko fubatsu no shingi o kiwameru koto.
  2. Vi skall noga studera kampkonstens innersta väsen för att påpassligt och rådsnabbt reagera när så behövs.Hitotsu, wareware wa, bu no shinzui o kiwame, ki ni hasshi, kan ni bin naru koto.
  3. Vi skall med en sann och okuvlig karaktär fostra självbehärskningens sinnelag.Hitotsu, wareware wa, shitsujitsu goken o motte, kokki no seishin o kanyo suru koto.
  4. Vi skall vinnlägga oss om höviskhet, respektera våra seniorer och avhålla oss från ett våldsamt beteende.Hitotsu, wareware wa, reisetsu o omonji, chojo o keishi, sobo no furumai o tsutsushimu koto.
  5. Vi skall vörda vår personliga övertygelse och inte glömma ödmjukhetens dygd.Hitotsu, wareware wa, shinbutsu o totobi, kenjo no bitoku o wasurezaru koto.
  6. Vi skall förhöja vår visdom och styrka för att inte fela i händelse av en konfrontation.Hitotsu, wareware wa, chisei to tairyoku to o kojo sase, koto ni nozonde ayamatazaru koto.
  7. Vi skall hela vårt liv fortsätta att öva karatens principer och därigenom fullborda den yttersta sanningens väg.Hitotsu, wareware wa, shogai no shugyo o karate no michi ni tsuji, Kyokushin no michi o mattou suru koto.

Sosai Mas Oyama

Kyokushins grundare

Masutatsu Oyama föddes den 27 juli 1923 i byn Wa-Ryongri Yong-chi-myonchul Na Do nära staden Kinje i sydvästra Korea. Intresset för idrott väcktes tidigt och han började redan vid nio års ålder med Kempo.

Vid femton års ålder flyttade han till Japan. Efter att ha sett en karateuppvisning började han träna karate i en dojo som drevs av Yoshitaka ”Giko” Funakoshi, son till Gichin Funakoshi, som introducerade karaten i Japan.

Oyama sökte senare upp andra mästare för att förstå olika stilar och träningssätt. Efter kriget tillbringade han tre månader på berget Minobu för intensiv träning och vann därefter de alljapanska mästerskapen. Efter detta bestämde han sig för att ägna resten av sitt liv åt karate.

Han förenade kraftfulla tekniker från olika stilar och utvecklade Kyokushinkai. År 1948 drog han sig åter upp i bergen, denna gång till Kiyozumi i Chiba-provinsen, där han under två år fortsatte finslipa sin träning genom hård fysisk och mental disciplin.

Oyama startade sin första karategrupp i mitten av 1950-talet, och 1965 grundades den internationella karateorganisationen IKO. Kyokushinkai introducerades i Sverige på 1960-talet av Attila Mészáros, som startade Göteborgs Karate Kai.

Sosai Oyama avled den 26 april 1994. Hans idé om karate betonade vilja, kraft, höviskhet, självdisciplin och ständig utveckling.

Kanku-symbolen

Kanku

Kyokushins symbol

Kanku-symbolen har sitt ursprung i kanku kata, som bokstavligt översatt betyder himmelsbetraktande form.

I början av katan hålls armarna upp så att pekfingrar och tummar skapar en cirkel. Blicken riktas genom mitten för att fokusera på en andlig och kroppslig förening.

Symbolens delar

  • Spetsarna symboliserar fingertopparnas möte och står för smidighet och höjdpunkt.
  • De tjockare delarna symboliserar handlederna och står för kraft och styrka.
  • Mitten symboliserar oändlighet och djup.
  • Den inre och yttre cirkeln symboliserar kontinuitet och cirkulär rörelse.

Sosais elva motton

Vägledning i träning och karaktär

  1. Stridens/Karatens väg börjar och slutar med höviskhet. Därför skall vi vara riktigt och genuint höviska vid alla tillfällen.
  2. Att följa stridens/karatens väg är som att klättra uppför en klippa, att alltid sträva uppåt utan vila. Det kräver en absolut och orubblig hängivelse inför uppgiften.
  3. Vi skall sträva efter att ta initiativet i allt, alltid på vår vakt mot handlingar som kommer ur självisk illvilja eller tanklöshet.
  4. Även för stridens/karatens utövare kan behovet av pengar inte ignoreras. Likväl skall vi vara försiktiga så att vi inte blir fästa vid dem.
  5. Stridens/Karatens väg har sitt fokus i hållningen. Vi skall sträva efter att upprätthålla korrekt hållning vid alla tillfällen.
  6. Stridens/Karatens väg börjar med ett tusen dagar och bemästras efter tio tusen dagars träning.
  7. I stridens/karatens väg föder själviakttagelse vishet. Begrunda därför dina gärningar och ta meditationen som ett tillfälle att förbättra dig själv.
  8. Stridens/Karatens innersta väsen och syfte är universell. Alla själviska begär skall utrotas i den hårda träningens härdande eld.
  9. Stridens/Karatens väg börjar från en punkt och slutar i en cirkel. Raka linjer sträcker ut sig från denna princip.
  10. Stridens/Karatens innersta väsen kan endast upplevas genom erfarenhet. Med denna insikt, lär dig att aldrig frukta dess krav.
  11. I stridens/karatens väg är belöningen för ett tillitsfullt och tacksamt hjärta rikligt överflödig.